Palau Güell, ett av Gaudís hus, är byggt för familjen Güell som även beställde och finansierade Parc Güell. Om jag inte minns fel (eller missförstod för att min spanska är bristande ibland) så sa de på turen jag tog med IH att Eusebi Güell blev ganska pank så småningom och man skojar om att det var på grund av Gaudí. Det vore inte helt osannolikt eftersom Güell gav Gaudí helt konstnärlig och ekonomisk frihet i sina projekt (om jag nu minns det rätt). De samarbetade hur som helst bra, vilket var lite ovanligt med Gaudí och hans kunder, och det är en helt fantastisk byggnad.
Tog nästan inga bilder på huvudfasaden, men den är ganska annorlunda mot Gaudís övriga verk, väldigt grå i jämförelse och i sten och stål med maffiga portar med grindar. Allt var väldigt genomtänkt i konstruktion och materialval för att ge styrka eller till exempel dämpa buller.
Källaren där stallen fanns. Otroligt vackra valv men knappt dekorerat alls.
Bara några hundar och enhörningar som hade någon praktisk funktion.
En dörr men roligt titthål.
Audio-guider, inte alltid helt lätta att ha att göra med.
Pampig trappa leder upp till övervåningen.
Terassen på baksidan. Bakom är någon fascinerande konstruktion för att ge lämpligt med ljus och värme och guldgrejer som fungerar som stuprör.
Tak. Saknar ord.
Mer tak i huvudsalen. Sovrummen på våningen över har fönster in mot hallen så fint folk kan delta i till exempel gudstjänster i sina sovrum. När de höll konserter i hallen stod sångare eller musiker på våningarna över och spelade eller sjöng så att musiken kom från alla håll.
Sen kom vi till taket och kunde knappt prata. Magnifika skorstenar i solnedgångsljus. Min kamera ansåg att detta var rätt tillfälle att få slut på batteri. Adél tyckte det var underhållande att den kallade batteriet får skällsord. "Slut" sa den. Och jag tog fram den kassa mobilkameran.
Utsikten över Barcelonas hustak var så fantastisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar