Fast i dyn

Torsdag 29 maj, Stromness och Nordsjön.

Blir väckt typ tre på natten och informerad om att vi ska kasta loss, man får komma upp och hjälpa till om man vill. Somnar om.

Blir väckt strax därefter och informerad om att jag vann. Det där med tidvatten fungerar så att ibland är det högre, då blir det djupare och ibland är det lägre, då blir det mindre djupt. Om man ska segla båt och till exempel ta sig ut ur en hamn är det bra (läs helt galet nödvändigt) att det är djupare än vad båten sticker ner. Lyckas man inte pricka ett sådant tillfälle får man gå och lägga sig igen och försöka igen om en timme. Om man inte redan sov då, som jag.

Sedan vaknar jag i alla fall och kommer upp kanske vid åtta tiden. Fram tills dess har vi haft platt vatten och så lite vind att vi puttrade på för maskin. Men så fort jag kom upp hamnar vi i ett fräckt område typ mellan Orkney och Pentland Firth, där ska i alla fall Atlanten in och tidvattnet ut och det blir ett förfärligt skumpande och toppiga vågor som inte liknar nåt annat. Man måste ju inte vara just här precis när tidvattnet ska bråka, men vi blev ju lite försenade när vi skulle ut ur hamnen.

Aja, vi kör på, sätter segel, tar ner segel, sätter igen en stund, kommer in i vaktgången ordentligt (tre vakter, två personer i varje, tre timmar på och sex timmar av), käkar spagetti med köttfärssås och till slut hamnar vi i ett område med dimbankar som varar hela kvällen och natten.

Nordsjön. Går för maskin med autopilot. Väldigt fint väder innan dimman kom.

Hoppas ni kan ursäkta lite fler print screens från google maps (för det här är inte den sista). Men ja, här har vi alltså en pil som pekar på ungefär var vågorna trilskades.